Förra veckan skrev jag om antiinflammatorisk kost och om något jag tycker är viktigt att komma ihåg:
Det är helheten som räknas.
Inte en enskild superråvara. Inte gurkmejan i morgonsmoothien eller blåbären på gröten. Men efteråt tänkte jag: Jag berättade ju aldrig riktigt varför.
Vad är det egentligen som händer i kroppen när vi börjar förändra det vi lägger på tallriken? Så idag tänkte jag gå ett steg djupare.
Först – inflammation är inte fienden
Inflammation är en helt naturlig och livsviktig del av kroppens försvar.
Om du skär dig i fingret eller får en infektion behöver immunförsvaret reagera. Problemet uppstår snarare när inflammatoriska processer blir långvariga och kroppen aldrig riktigt får återgå till sitt normala lugn.
Och här kommer maten in. Inte som medicin mot allt. Men som något vi påverkar kroppen med flera gånger – varje dag då vi ju stoppar något i munnen mellan 4-8 ggr per dag.
1. Jämnare blodsocker ger mindre berg-och-dalbana
En måltid med mycket snabba kolhydrater och lite protein, fett och fibrer kan ge en snabb blodsockerstegring. Kroppen svarar då med insulin för att hjälpa glukosen från blodet in i cellerna. Detta är en helt livsnödvändig och normal process. Men stora svängningar, måltid efter måltid, är inte den miljö vi vill skapa i kroppen. Det är också det man sett i studier är den största faktorn som påverkar inflammatinonen
Därför pratar jag så ofta om hela måltiden.
Grönsaker och långsamma fiberrika kolhydrater tillsammans med protein och bra fetter ger en långsammare blodsockerstegring och en jämnare energi d v s kroppen ges bättre förutsättningar att kunna minska inflammationen.
2. Tarmen är en viktig del av immunförsvaret
Tarmen är så mycket mer än ett rör där maten passerar. Här finns ett stort och komplext ekosystem av mikroorganismer och en nära kontakt med vårt immunförsvar. Vad vi äter påverkar vilka mikroorganismer som får möjlighet att frodas. Och en av deras favoriträtter är något många av oss äter för lite av: fibrer
3. Fibrerna matar dina tarmbakterier
När bakterierna i tjocktarmen fermenterar vissa fibrer bildas bland annat kortkedjiga fettsyror. En av dem heter butyrat eller smörsyra som man också kan säga.
Butyrat är en viktig energikälla för cellerna i tjarmens slemhinna och är en av anledningarna till att jag tjatar så mycket om variation från växtriket. Grönsaker. Baljväxter. Bär. Frön. Nötter. Örter.
Det är alltså inte bara du som äter middagen. Du dukar faktiskt också för dina tarmbakterier.
4. Fettets kvalitet spelar roll
Fett är inte något vi ska vara rädda för. Men olika fetter har olika funktioner i kroppen.
Därför vill jag gärna få in exempelvis olivolja, nötter, frön och omega-3-rik fisk i kosten.
Omega-3-fettsyror används bland annat som byggstenar till ämnen som är involverade i kroppens reglering och upplösning av inflammation.
Ghee och kokosolja har de kortkediga fettsyrorna och är utmärkta för uppvärmning då de är stabila och inte förändras i sin struktur som t ex fröoljorna gör och som kan leda till ökad inflammation.
Återigen handlar det alltså inte om en magisk ingrediens. Det handlar om vad vi ger kroppen att arbeta med.
5. Och proteinet då?
Protein behövs inte bara för muskler. Aminosyrorna från maten används till mängder av strukturer och funktioner i kroppen – från enzymer och hormoner till immunförsvarets olika komponenter. Och särskilt när vi blir äldre blir det viktigt att fördela bra proteinkällor över dagens måltider.
Det kan vara fisk, ägg, fågel eller andra animaliska proteinkällor, men också linser, bönor, tofu och tempeh.
Så – hur fungerar antiinflammatorisk kost?
Kanske börjar bilden klarna nu.
Vi hjälper till att skapa jämnare förutsättningar för blodsockret.
Vi matar våra tarmbakterier.
Vi ger kroppen fibrer, fettsyror, protein, vitaminer, mineraler och mängder av bioaktiva ämnen från växtriket.
Och samtidigt minskar vi sådant som lätt tar stor plats i en modern kost – framför allt ultraprocessad mat, mycket tillsatt socker och näringsfattiga produkter.
Inte vid en enda måltid. Utan dag efter dag. Det är därför jag brukar säga att antiinflammatorisk kost egentligen inte är en diet.
Det är ett sätt att ge kroppen bättre råvaror och förutsättningar att arbeta med.
Och kanske är det också därför jag fortfarande, efter alla dessa år, tycker att det är så fascinerande.
Så mycket börjar med något så vardagligt som det vi lägger på tallriken.
❤️ Maria
