Hur inflammation uppstår

Inflammation är en helt naturlig och nödvändig process som sker i kroppen när vi t ex får en sticka i fingret. Här skickas direkt signaler från hjärnan till immunförsvaret att skicka ut olika fotsoldater (t ex cytokiner och leukotriener) att börja försvara och vidga blodkärlen så att vävnaden kring såret blir mer genomsläpplig. På så sätt kan fler celler från immunförsvaret komma åt skadan, oskadliggöra skadliga bakterier, rensa ut och sen reparera och bygga upp friskt. Detta är en sund process i en frisk kropp.

Har man t ex en förkylning så märker man av t ex cytokinernas uppgift mycket tydligt; att dra ner våra må-bra substanser dopamin, noradrenalin och seretonin nivåerna så att vi ”känner oss” mer sjuka, låga och trötta. Kroppen signalerar vila och det är också naturligt i en frisk kropp.
Det betyder också att när läkningen är på gång kan immunförsvaret börja dra sig tillbaka.

OM det redan existerar en obalans i kroppen p g a obalanserad kost, försämrat näringsupptag, kemikalier, läkemedel etc etc finns redan en låggradig inflammation inne i systemet. Detta är alltså ingen brandkårsutryckning utan en ständigt pågående inflammation.

Här händer det något med cytokinerna som nu reagerar på den konstanta pågående låggradiga inflammationen och därmed tar sig an samma uppgifter som vanligt, d v s drar ner våra må-bra substanser, men det finns inget slut på cytokinernas insats utan den fortgår och därmed skapas en rad olika symptom som signalerar sjukdom, t ex;

• trötthet
• torr och rynkig hud
• låg energi, mindre ork vid motion
• svullnad i ansiktet och kring magen
• förstoppning/lös i magen
• sämre kognitiv förmåga
• berg-och-dalbane-aptit
• svajande blodsockernivå (insulinresistens)
• dåligt immunförsvar
• ständiga infektioner
• ont i leder
• nedstämd/deprimerad

Dessutom kan den här typen av kronisk inflammation orsaka fetma, diabetes 2, autoimmuna sjukdomar som t ex i sköldkörteln, mage-tarm problem, hjärt/kärl sjukdomar t ex högt blodtryck, cancer, psykisk ohälsa, hudproblem mm. 

Vår kära tarm

Den senaste forskningen, sista 5-10 åren, visar att floran i tarmen påverkar vår totala hälsa på alla nivåer i mycket större omfattning än vi någonsin trott. Den både styr vårt immunförsvar, psykiska mående beroende på näringsupptag och kopplingen till vår hjärna förutom att vi har en välfungerande tarm vid toalettbesök.

Hur kan den börja läcka?

Näringsfattig kost bestående av t ex socker, processad mat, kaffe och alkohol är de stora bovarna till mage-och tarmbesvär. Andra orsaker är kronisk stress, toxiner (gifter) och en obalanserad tarmflora.

Läckande tarm (intestinal permeabilitet) är ett tillstånd där tunntarmen börjar släppa igenom små osmälta matpartiklar och bakterier ut i blodet som sätter igång en inflammatorisk process. Tunntarmen är täckt av en massa celler med små hår på, som kallas villi, vars uppgift är att fånga in näringsämnen och låta dessa passera ut i blodet för vidare transport till de olika delarna av kroppen. Mellan cellerna finns en liten passage (föreställ dig en gränskontroll) som endast ska tillåta specifika partiklar att passera. Vid läckande tarm fungerar inte gränskontrollen och oönskade partiklar (bland annat protein, osmälta matpartiklar och oönskade bakterier) kan få tillstånd att passera igenom. 

De oönskade partiklarna får immunförsvaret att reagera (se förklaring inflammation ovan) vilket i sin tur sätter igång en inflammatorisk process. Om tarmen fortsätter att läcka under en längre tid kan den akuta inflammationen övergå till en kronisk inflammation. Läckande tarm kan sättas i samband med bl a:

• Autoimmuna reaktioner och sjukdomar
• IBS och andra mage-tarm problem (muffinsmage)
• Autism
• Matallergier och intoleranser
• Astma
• Eksem och psoriasis
• Artrit (ledgångsreaumatism)
• Kronisk trötthet
• Förändringar i vikt, aptit och humör

Antiinflammatorisk kost - De fyra sabotörerna

Här kommer de fyra viktigaste födoämnena som du behöver reducera/eliminera. Samtliga dessa driver på inflammationen i kroppen.

Finns i de fyra sädesslagen, vete, råg, korn, havre. Gluten är ett protein som består av ett kladdigt ämne; glutenin och proteinet gliadin, båda väldigt knepiga för tarmen att hantera. Glutenin utgör 47% av proteinmängden i vete. Vetet behandlas t ex med deamidation som kan ge upphov till starka immunreaktioner trots att glutentester inte visar något. Lektiner finns också i alla sädesslag. Det skyddar växten från att bli uppäten av olika skadeinsekter. Man kan vara känslig även mot detta. Kallas WGA vilket är ett ämne som passerar hjärn/blodbarriären och kan fästa vid myelinet (i nervbanorna) och inhibera nervtillväxten.

I gluten finns också glutenopioider. Reaktioner med detta skapar antikroppar och kan orsaka neurologisk reaktion. Har man denna överkänslighet så får man abstinens när man slutar med vete.

Dagens livsmedelsindustri bygger på snabba kolhydrater. Oj nu blev det komplicerat, både protein och kolhydrater i samma råvara? Ja exakt, i vetekornet finns både och. När det mals till mjöl och används för t ex att baka bröd eller göra pasta blir detta väldigt snabba kolhydrater som påverkar ditt blodsocker. Dessutom retar och irriterar gluten (proteinet) din tarmslemhinna och driver därmed på inflammationen och utvecklingen av fler cytokiner (läs immunförsvarets fotsoldater som börjar göra det dom ska men inte slutar).

En vanlig diagnos idag är IBS. Jag märker bland mina klienter att den ofta ges när primärvården inte vet hur dom ska kunna hjälpa patienten. Att ha mage/tarmproblem är väl så jobbigt och jag önskar att fler skulle helt utesluta gluten på prov. Det brukar göra stor skillnad och märkas ganska snabbt då magen blir lugnare.

Många undrar hur dom ska byta ut sina morgonmackor; det finns glutenfria havreflingor att köpa som t ex är perfekt att göra gröt på eller egen müsli i lite växtmjölk!

Mejeriprodukter innehåller mjölksocker, laktos, och detta spjälkas i tunntarmen med hjälp av ett enzym som heter laktas. Den som har lägre halter av laktas kan lätt bli gasig och uppblåst av att dricka mjölk. Man ser att människor med laktosintolerans får en mätbar låggradig inflammation av mejeriprodukter.

Proteinerna i mejeriprodukterna, vassle och kasein, är det ämne som är inflammationsskapande, påverkar tarmslemhinnan negativt och försämrar det generella näringsupptaget. Kasein triggar också sötsuget mycket och är i övrigt likt gluten till sin effekt.

Många vittnar också om hur mejeriprodukter bidrar till ökad slembildning i kroppen och därmed minskad effekt i lymfsystemet. Lymfan hjälper oss av avgifta och göra oss av med slaggprodukter och minskar även svullnad.
Stora förbättringar av hudproblem är också vanligt när man utesluter mejeriprodukter.

Den moderna produktionsprocessen av mejeriprodukter urholkar näringsvärdet på grund av pastöriseringen. Mjölken hettas upp för att få bort bakterier och virus och samtidigt försämras näringsvärdet då enzymer, vitaminer och molekyler tar skada.

Dessutom homogeniserar man mjölken vilket innebär att fettmolekylerna pressas genom ett finmaskigt nät för att de inte ska klumpa ihop sig. Det leder till att enzymet xantinoxidas förstörs vilket man nu vet att ökar risken för autoimmuna sjukdomar och åderförkalkning. Homogeniseringen ger också vridna proteinkedjor som kroppen inte känner igen.

Så mycket har hänt med våra råvaror som gjort dom kraftigt försämrade idag.

Allt som smakar sött innehåller kolhydrater (sockerarter). De kan vara enkla och snabba eller komplexa och långsamma och påverkar då blodsockret också på olika sätt.
I växtriket tillverkas kolhydrater genom fotosyntesen. Människan behöver tillföra kolhydrater genom kosten då det är en källa till energi.

Det är en komplex process hur kroppen bryter ner och tar upp kolhydrater. Flera olika organ är inblandade samt en rad olika enzymer. Enkelt förklarat kan man tänka att när vi äter något sött ökar halten av socker i blodet. Är det enkla kolhydrater blir det direkt en ”sockertopp” som snabbt rasar, är det mer långsamma komplexa kolhydrater planas kurvan ut jämnare och i det senare fallet uteblir den s k ”matkoman”.

Det är tack vare bukspottskörteln som producerar insulin som sockerhalten i blodet inte blir farligt hög. Insulinet sänker halten effektivt. Om vi kontinuerligt står på raffinerad kost, halvfabrikat, inflammationsdrivande produkter, kommer bukspottskörteln få väldigt mycket att göra. Den producerar insulin hej vilt och kroppens andra organ börjar utveckla ett motstånd till insulinpåslaget. När bukspottskörteln inte längre klarar av att öka produktionen av insulin för att kompensera för det här motståndet höjs blodsockernivåerna automatiskt och kan så småningom leda till diabetes 2.

En annan faktor är att socker reagerar med proteiner, både i och utanför kroppen. Det klibbar fast i blodkärlen och blir en gynnsam miljö för svampar, bakterier, infektioner och inflammationer. Den här försockringen bildar AGE (Advanced Glycation End-Products) vilket direkt kan kopplas till ökat åldrande. Ett högt intag av socker binder proteinmolekylerna till varandra, de ska inte vara bundna utan fria, annars kan de inte utföra sina uppgifter och korkar därmed igen cellerna.

Livsmedelsindustrin slutade nästan helt använda socker som sötningsmedel för många år sedan och övergick till syntetisk fruktos. Syntetisk fruktos är en enkel sockerart. I t ex ett äpple finns fruktos naturligt tillsammans med både vitaminer och fibrer mm. Fibrerna hjälper här till att något sakta ner fruktosens påverkan på blodsockret. I det syntetiska fallet sker inte detta utan går direkt in och påverkar som beskrivits ovan. En annan viktig faktor när det gäller syntetisk fruktos och alla sötningsmedel är att levern har svårt att känna igen dessa ”nya” kolhydrater i sin normala spjälkningsprocess och lagrar därför in de som fett.

Allt fler studier visar att omega-6 (linolsyra) spelar en avgörande roll för inflammationstillståndet i kroppen.
Myndigheterna i Sverige varnar fortfarande för mättat fett fast man borde vända blicken mot den fleromättade fettsyran linolsyra. När jag själv läste näringslära för första gången på 90-talet var det inte alls tal om att smör skulle vara bra utan man talade sig väldigt varm för de fleromättade fetterna.

Så även fast omega-6 är en fettsyra som kroppen inte själv kan tillverka och t o m är livsnödvändig, t ex krävs den till immunförsvaret, behöver vi inte oroa oss för att få i oss för lite. Det är den processade livsmedelsindustrin som både förser oss med dessa oljor på flaska året runt plus att om vi har ätit mycket halvfabrikat och mjölmat (pasta mm) finns det även där.

Tidigare då vi även här i vårt land åt vad naturen gav för årstiden uppstod inte detta problem. På samma sätt är det om man tittar på traditionella kulturer där man äter nötter och frön som innehåller linolsyra. De har inte tillgång till alla dessa sorter året runt utan det är säsongsgrödor och då äter man hela nötter och frön i första hand, inte processade oljor.

Vi får inte glömma att nötter och frön innehåller både omega-3 och omega-6 samt andra viktiga näringsämnen. Vad man behöver känna till är att den formen av omega-3 som finns i växter är svårare för kroppen att använda sig av.
Omega-6 bidrar också till oxidativ stress då det är en fettsyra som skadas lätt. Då åldras cellerna i kroppen snabbare och när omega-6 skadas kan man även koppla det till högre LDL värden och ökad risk för hjärtinfarkt.

Dessa oljor har högst linolsyra:

• Sojaolja
• Tistelolja
• Solrosolja
• Druvkärnolja
• Sesamolja
• Majsoja
• Vetegroddsolja
• Rapsolja
• Hampafröolja
• Linfröolja

Dessa nötter och frön har högst linolsyra:

• Sesamfrön
• Solrosfrön
• Pumpafrön
• Valnötter
• Paranötter
• Pekannötter
• Jordnötter

Generellt råd för att minska inflammationen är att hellre dra ner på omega-6 än att äta mer av omega-3.

Ät bara olivolja och kokosolja av alla växtoljor samt smör (ghee).

Ät balanserad mängd nötter. Välj de nötter med lägst omega-6 halt.

Ät fet fisk. När du minskar ner intaget av ogynnsamma oljor och även nötter/från behöver du komplettera med fet fisk gärna 3 ggr per vecka. Du kan också ta fiskolja i kapslar.

Kött: Kött från djur som ätit torrfoder har högre halter av omega-6 och lägre omega-3. Välj alltid vilt eller gräsbetat kött.