Hjärnhälsa - Del 1 - Att förebygga och minska risken för demens.
Oct 28, 2024
Har du också hört att hjärnan inte kan bilda nya hjärnceller? Det trodde man länge var sant men idag vet man bättre. Forskningen visar att hjärnan har en fantastisk förmåga att återskapa nya celler och nervbanor. Det man pratar om idag inom demensforskningen är neuroplasticitet. Alltså nervsystemets förmåga att förändras som respons på något som sker i miljön eller i vår kropp.
Det ger stort hopp!
Alzheimers
Jag har själv en omfattande trolig risk för Alzheimers. Båda mina föräldrar och min pappas fem syskon fick alla Alzheimers. En oerhört tragisk och emotionellt smärtsam sjukdom inte bara för den som drabbas utan även för alla anhöriga. Idag finns ingen medicin eller läkemedel för Alzheimers.
Det man däremot ser idag är den starka kopplingen till hälsan och livsstilen och hur den kan inte bara påverka utan även vända demensförlopp.
Genetik
Ja men våra gener då? Som i mitt fall.
Epigenetiken är här för att stanna. Vi trodde förr att det var irreversibelt och t o m ”obligatoriskt” att få samma åkomma och sjukdom som tidigare släktingar haft. Det stämmer inte. Generna finns där MEN om de aktiveras beror till största delen på de val vi gör kring vår hälsa och livsstil.
Diabetes 2 och 3
Man ser idag en stark koppling mellan diabetes 2 och Alzheimers. Även insulinresistens och Alzheimers hänger ihop. Av den anledningen har man börjat kalla Alzheimers för diabetes 3.
Processad mat bidrar till inflammation i kroppen och kan leda fram till diabetes 2. Ju oftare vi äter skräpmat med snabba kolhydrater (t ex vitt mjöl) och dåliga fetter (läs fröoljor) kommer insulinet att skjuta ut och bidra till ökad inflammation. Hjärnan påverkas också genom att cellväggarna skadas av inflammationen och kan leda till hjärndimma, yrsel, minnesproblematik. Att långsamma kolhydrater och rätt fett är så avgörande för hjärnhälsan ser jag ofta hos mina klienter/kursdeltagare som jag följer under en längre tid. De startar ofta med hjärndimma och oförklarlig trötthet och vanligtvis inom 3 månader har denna börjat lätta genom de åtgärder personen gör via kosten och bryter den negativa trenden.
Insulin en ”säkerhetsvakt”
Det höga insulinpåslaget bidrar också till övervikt. Man kan se insulinet som en ”säkerhetsvakt” som står utanför fettcellerna och inte släpper ut fettet när man har konstanta insulinutsöndringar.
Det finns en ämnesomsättningsprocess som heter lipolysis vilken bryter ned lipider och frisätter fria fettsyror, kroppens viktigaste oxidativa bränsle. Lipolysen kan omfatta födoämnesfetter i matsmältningsapparaten, cirkulerande fetter i blodet, och lagrat fett i fettvävnad och lever.
Insulinet hämmar lipolysen och då ökar glukosupptaget till fettvävnaden. Vi drabbas av övervikt.
Lipolys kan endast ske när låga nivåer av insulinverkan, som sker under fasta, är närvarande.
Fasta hjälper hjärnan skapa nya hjärnceller
Därför har man också sett att det är väldigt gynnsamt att skapa en paus för hela matsmältningssystemet på minst 12 tim under natten. Sluta alltså äta kl 18 om du ska upp och äta frukost 6. Jag har skrivit andra blogginlägg om periodisk fasta med många fler timmars paus. Dessa 12 timmar grundar jag på den videoserie jag tagit del av med Dr Pearlmutter, funktionsmedicinsk läkare i USA.
Fler timmar än 12 går givetvis också att sätta i system. Då får man fler goda konsekvenser som ökat antal stamceller mm. Jag tänker att 12 timmar är något som de allra flesta av oss kan klara av med lite vilja och övertygelse att vända ett skepp på väg in i dimman, även om den ännu inte syns eller märks.
Om du känner motstånd till detta; ta små steg. Öka successivt ditt fönster då du inte äter. Om det idag är 9 timmar så under en vecka kör du 10 timmar. Veckan efter ökar du till 11 o s v. Snart kommer det nya vara det som känns naturligt.
Jag stannar där för den här gången. I nästa inlägg kommer jag skriva mer om den kost vi behöver för vår hjärnhälsa och hur du enkelt kan stabilisera ditt blodsocker och känna mättnad.
I del 3 skriver jag om övriga delar i livsstilen som påverkar hjärnans förmåga att återhämta sig och bilda nya neuroner (hjärnceller).
Summering:
- Vi kan påverka vår genetik genom nya goda hälsoval.
- Ta bort all hårt processad mat, snacks, godis etc
- Ta kontroll över ditt blodsocker och därmed även insulinet.
- Fasta 12 timmar, dricka vatten och te är ok.
Önskar dig nya kloka steg till starkare hjärnhälsa!
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Cras sed sapien quam. Sed dapibus est id enim facilisis, at posuere turpis adipiscing. Quisque sit amet dui dui.
Stay connected with news and updates!
Join our mailing list to receive the latest news and updates from our team.
Don't worry, your information will not be shared.
We hate SPAM. We will never sell your information, for any reason.