Den dolda sockerbomben

Alla som följt mig ett tag och även deltagit i mitt gratiswebinarie för nybörjare vet att jag tar upp de konstgjorda sötningsmedlen som något som är ännu sämre än vanligt vitt socker. Det finns många på den listan men en som specifikt sticker ut då de allra flesta inte känner till att det faktiskt är ett sötningsmedel. Det tror man inte efter som den enbart "presenteras" som stabiliseringsmedel men det är mycket värre än så.

Här nedan har jag återgett en artikel som min lärare på kostrådgivarutbildningen har sammanställt om maltodextrin, Bo Engborg på Nordiskt Näringscenter. 

Det som jag själv verkligen vill trycka på är hälsokonsekvenserna detta kan få: kemiska sötningsmedel som kroppen inte känner igen har levern svårt att ta hand om och kan då lagras in som fett. Detta fett hamnar dessutom runt våra organ och kallas för det viscerala fettet. Där ska inte fettvävnad samlas. Det är en av dom mest avgörande faktorerna för att muffinsmagen ska växa till sig och därmed också öka risken för det metabola syndromet d v s bl a insulinresistens med t ex diabetes 2 som följd. Inte alls bra. 
Dessutom hur negativt vår tarmhälsa påverkas av just maltodextrin.

Stort tack till dig Bo!

Här kommer inlägget:

"Maltodextrin är en av de mest använda men minst förstådda tillsatserna i som används i livsmedelsindustrin. Trots att det ofta betraktas som ett ofarligt förtjockningsmedel eller fyllnadsmedel, döljer sig bakom denna oskyldiga benämning en ingrediens som kan ha betydande negativa hälsoeffekter.

Denna artikel visar på den vetenskapliga verkligheten bakom maltodextrin och dess påverkan på vår hälsa.

Sammanfattning

• Maltodextrin har ett glykemiskt index på 85-105, högre än vanligt socker (GI 65).
• Trots detta klassificeras det inte som ”socker” i EU-lagstiftningen.
• Det finns i över 70% av alla processade livsmedel.
• Kan orsaka allvarliga hälsoproblem inklusive insulinresistens och tarminflammation.
   

Kemisk Definition

Maltodextrin är en polysackarid som framställs genom enzymatisk hydrolys av stärkelse från majs, vete, potatis eller ris. Trots att det kemiskt klassificeras som en komplex kolhydrat, beter det sig metabolt som ett enkelt socker. Processen innebär att stärkelsemolekyler bryts ner till kortare kedjor av glukosenheter, vanligtvis 3-20 glukosmolekyler långa.

Glykemiskt Index

Det mest förvånande – och oroande – är att maltodextrin har ett glykemiskt index (GI) på 85-105, vilket är högre än vanligt socker (GI 65) och i vissa fall till och med högre än ren glukos (GI 100). Detta innebär att det orsakar snabbare och mer dramatiska blodsockerstegringar än vanligt socker.

Glykemiskt Index Jämförelse

• Maltodextrin: 85-105 (Extremt Högt)
• Glukos: 100 (Högt – Referensvärde)
• Bordsocker (Sackaros): 65 (Medelhögt)

Den Vilseledande Klassificeringen

Det största problemet med maltodextrin ligger i dess regulatoriska klassificering. Enligt både EU:s och FDA:s regelverk räknas maltodextrin inte som ett ”socker” utan som en ”kolhydrat”. Detta betyder att produkter kan marknadsföras som ”sockerfria” eller ”utan tillsatt socker” trots att de innehåller stora mängder maltodextrin.

Detta är en gigantisk bluff mot konsumenterna. När du ser ”0 g socker” på en förpackning men hittar maltodextrin i ingredienslistan, tittar du på en produkt som kan höja ditt blodsocker snabbare än om du äter vanligt sockersötat godis.

Hälsoeffekter – Den vetenskapliga verkligheten

Blodsocker och Insulinresistens

Den höga GI-nivån hos maltodextrin innebär att det orsakar kraftiga blodsockertoppar följt av snabba insulinutsöndringar. Vid upprepad konsumtion kan detta leda till:

• Utveckling av insulinresistens
• Viktökning och bukfetma
• Trötthet och energikrascher
• Ökad hunger och överätning
• Möjligen ökad risk för typ 2-diabetes

En studie publicerad i American Journal of Clinical Nutrition visade att maltodextrin orsakade större blodsockerökningar än ren glukos hos friska individer (Smith et al., 2018).

Påverkan på Tarmfloran

Flera studier har visat att maltodextrin kan ha negativa effekter på tarmens mikrobiom:

• Undertrycker tillväxten av goda bakterier som Lactobobacillus och Bifidobacterium
• Främjar tillväxten av skadliga bakterier som E. coli och Clostridium difficile
• Kan bidra till ”läckande tarm” (increased intestinal permeability)
• Ökar risken för inflammatoriska tarmsjukdomar

Forskning publicerad i Cellular and Molecular Gastroenterology and Hepatology visade att maltodextrin förvärrade tarminflammation i djurmodeller (Laudisi et al., 2021).

Inflammation och Kroniska Sjukdomar

Maltodextrin kan bidra till kronisk inflammation genom:

• Aktivering av stress i cellens endoplasmatiska retikulum
• Frisättning av inflammatoriska cytokiner
• Ökad permeabilitet i tarmväggen
• Systemisk inflammation som kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och cancer

Var används maltodextrin?

Maltodextrin finns i en chockerande mängd produkter på den svenska marknaden, nånga konsumeras dagligen.

Sport- och Träningstillskott

Produkter som innehåller rent maltodextrin:

• Star Nutrition Supreme Maltodextrin – Rent maltodextrinpulver marknadsfört för ”snabb energi”
• Body Science Maltodextrin – Används före, under och efter träning
• Swedish Supplements 100% Maltodextrine – Ren maltodextrin från svensk tillverkare
• Myprotein Maltodextrin – Populärt bland fitnessentusiaster

Processade Livsmedel

Medan produkter som består av rent maltodextrin är lätta undvika är det svårare med de produkter där maltodextrin är dolt. Här är ett litet urval:

• Finax Bran Müsli – Trots ”utan tillsatt socker”-märkning innehåller den maltodextrin.
• SteviaSweet – En produkt som påstås vara sockerfri men där maltodextrin är den huvudskliga ingrediensen.
• Olika proteinbars – Används som fyllnadsmedel och texturförbättrare.
• Soppor och såser – Som förtjockningsmedel.
• Kryddblandningar – Som bärare för smakämnen.
• Glass och bakverk – För konsistens och volym.

Molekylär Gastronomi

Olika produkter för professionella kockar och hemmakockar

• SOSA Maltodextrin – Används av professionella kockar
• SweetKitchen Maltodextrin – För hemmakockar som vill experimentera

Den svenska regleringen – Ett hål i lagen

I Sverige följer vi EU:s livsmedelsförordning 1924/2006, som tillåter produkter att märkas som ”utan tillsatt socker” även om de innehåller maltodextrin. Detta beror på att definitionen av ”socker” endast omfattar mono- och disackarider, inte polysackarider som maltodextrin.

Detta är ett hål i lagstiftningen som livsmedelsindustrin utnyttjar. Konsumenter som försöker undvika socker blir lurade att tro att de gör hälsosamma val, när de i själva verket konsumerar produkter som kan vara ännu värre för hälsan än vanligt socker.

EU-förordning 1924/2006

Enligt EU-förordningen:

”Ett påstående om att sockerarter inte tillsattes ett livsmedel […] får endast göras om produkten inte innehåller några tillsatta mono- eller disackarider eller något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper.”

Problemet är att maltodextrin inte används primärt för sina sötande egenskaper (det är nästan smaklöst), utan för sina tekniska egenskaper som förtjockningsmedel och billigt fyllnadsmedel.

Varför används maltodextrin så mycket

Livsmedelsindustrin älskar maltodextrin av flera skäl:

• Billigt att tillverka – Tillverkas från överflödig stärkelse från majs och vete
• Neutral smak – Påverkar inte produktens smakprofil
• Bra löslighet – Löser sig lätt i både varma och kalla vätskor
• Texturförbättrande – Ger önskad konsistens och volym
• Lång hållbarhet – Förlänger produkternas livslängd
• Regulatoriska fördelar – Undviker sockerklassificering

Vilka är mest sårbara för maltodextrin?

Vissa grupper bör vara extra försiktiga med maltodextrin:

• Personer med diabetes eller prediabetes – Kraftiga blodsockerstegringar kan vara riskabla
• Barn – Deras känsliga tarmflora kan påverkas negativt
• Personer med IBS eller inflammatoriska tarmsjukdomar – I och med att maltodextrin stör tarmflora och tarmväggar kan det förvärra symtomen hos personer med tarmproblem
• Personer med autoimmuna sjukdomar – Ökad inflammation kan förvärra tillståndet
• Idrottare – Maltodextrin ger snabb energi, men det ger risk för krascher och långsiktiga metaboliska problem. Det går inte heller att kompensera dåliga matvanor med träning.

Hälsosamma alternativ till maltodextrin

Om du behöver kolhydrater eller förtjockningsmedel, överväg dessa hälsosamma alternativ:

Naturliga Sötningsmedel

• Stevia – Där hela plantan används, inte steviaglykosider där man tagit bort allt nyttigt och bara behållit det söta.
• Monk Fruit – Naturligt sött, har antioxidantegenskaper
• Lönnsirap (ekologisk) – GI: 54, innehåller en del mineraler och antioxidanter, undvik vid diabetes

Naturliga Förtjockningsmedel

• Psylliumfröskal – Hög fiber, stödjer tarmhälsa
• Chiafrön – Omega-3, fiber, protein
• Guarkärnmjöl – Naturligt förtjockningsmedel

Dags för förändring!

Som näringsterapeut anser jag att det är dags för en grundlig översyn av hur maltodextrin regleras och märks i Sverige och EU. Konsumenter har rätt att veta vad de stoppar i sig, och de har rätt att göra informerade val baserade på vetenskaplig information, inte marknadsföringsknep!

Rekommendationer för Konsumenter

Tills dess att lagstiftningen ändras, är mitt råd till alla svenska konsumenter:

• Läs alltid ingredienslistan noggrant – Maltodextrin kan döljas i många produkter
• Misstro ”sockerfria” påståenden – De kan vara vilseledande
• Välj hela, oprocessade livsmedel – Där slipper du tillsatser helt
• Sprid kunskapen – Dela den här artikeln med vänner och familj

Behov av Lagstiftningsförändringar

Det krävs åtgärder för att skydda konsumenterna:

• Ommärkning – Maltodextrin bör märkas som högt GI-tillsats
• Definition – ”Socker” bör definieras baserat på metabolisk effekt, inte bara kemisk struktur
• Transparens – Glykemiskt index bör anges på förpackningar
• Marknadsföring – Strängare regler för ”sockerfria” påståenden

Livsmedelsindustrin kommer inte att ändra sina metoder frivilligt. Det är upp till oss som konsumenter att kräva transparens och göra informerade val. Ditt hälsosamma liv börjar med att förstå vad du verkligen äter.

Bo Engborg
Rektor för Nordiskt Näringscenter

Referenser

1. Laudisi, F., et al. (2021). Maltodextrin, Modern Stressor of the Intestinal Environment. *Cellular and Molecular Gastroenterology and Hepatology*, 12(3), 1-15.

2. Smith, J.D., et al. (2018). Glycemic response to maltodextrin compared with glucose in healthy adults. *American Journal of Clinical Nutrition*, 107(4), 567-574.

3. Zhang, L., et al. (2023). Hidden sugars in ”sugar-free” products: A market analysis of maltodextrin content. *Nutrients*, 15(8), 1923.

4. EU Regulation (EC) No 1924/2006 of the European Parliament and of the Council on nutrition and health claims made on foods.

5. Martin, C., et al. (2022). Postprandial glucose response to maltodextrin-containing beverages in diabetic and non-diabetic subjects. *Diabetes Care*, 45(7), 1523-1531.