Läckande tarm- och SIBO-testet är ett enkelt urintest som du tar hemma i lugn och ro och skickar iväg till oss på posten. I testet kan vi avläsa om du har läckande tarm och/eller överväxt av bakterier i tunntarmen. Våra referensvärden är baserade på personer med negativa traditionella tester för läckande tarm och SIBO, och som genomgått vårt urintest. Om dina testvärden ligger över dessa referensnivåer får du anpassade råd och rekommendationer utifrån en helhetssyn som inkluderar:

1. Hur du kan balansera din tarmflora
2. Hur du kan avlasta tunntarmen
3. Livsstilsförändringar för långsiktig hälsa

Innan du skickar iväg provet till oss aktiverar du ditt provtagningskit och skapar ett konto på mygutfeelinglabs.se. Du får svar skickat till ditt konto inom 10 dagar.

Läckande tarm: Testet inleds med att du dricker en lösning som innehåller laktulos. Normalt passerar endast ytterst små mängder av den intagna laktulosen genom tunntarmens vägg. Om signifikanta mängder laktulos upptäcks i urinen är det en indikation på ökad tarmpermeabilitet, även kallat läckande tarm.

SIBO: Lösningen innehåller även kurkumin. Det är ett ämne som inte kan brytas ned av kroppens egna celler, men däremot av bakterier. Om det finns bakterier i tunntarmen kommer de att bryta ned kurkuminet till metaboliter, vilka går ut i urinen via njurarna. Det är i din urin som vi med masspektrometri kan detektera dessa metaboliter.

Läckande tarm och SIBO räknas inte som sjukdomar eller diagnoser, men kan ligga till grund för en rad besvär.

Baserat på dina analysresultat får du anpassade råd och rekommendationer utifrån en helhetssyn som inkluderar:

1. Hur du kan balansera din tarmflora
2. Hur du kan avlasta tunntarmen
3. Livsstilsförändringar för långsiktig hälsa

Testa dig idag och ta första steget mot större välmående och ett hälsosamt åldrande.

1. Undvik intag av laxermedlet Laktulos/Duphalac®, Imodium®, Dimor®, Loperamid®, fermenterade produkter, curry, gurkmeja och kurkumin-tillskott två dygn före testet.
2. Testet inleds med att du dricker en fiber- och sockerlösning bestående av laktulos, glukos och kurkumin. Hos yngre personer kan dosen av lösningen reduceras beroende på vikt.
3. Lämna ett urinprov efter 1,5 timme.
4. Få svar inom 2-10 dagar efter att ditt prov nått vårt laboratorium.

Paketet med ditt test innehåller:

•  Tydliga instruktioner om hur du utför testet och skickar in det till oss
•  Pulver bestående av glukos, kurkumin samt en lösning av laktulos 
•  Provrör
•  Svarskuvert (frankerat)

Vad får jag svar på med Läckande tarm- och SIBO-testet?

Vi analyserar förekomst av en välkänd markör för läckande tarm (laktulos) samt bakteriemetaboliter som ansamlas i urinblåsan under de 90 minuter som fiberlösningen passerar igenom din tunntarm. Om test visar högre nivåer av laktulos så talar detta för läckande tarm och vid förekomst av bakteriemetaboliter så talar detta för att du har SIBO. 

Eftersom vårt test täcker ett brett spektrum av olika tarmbakterier kan vi med större säkerhet slå fast om det föreligger bakterier i tunntarmen. Det räcker med att endast en metabolit ligger över normalvärdet för att ditt tillstånd ska kunna karakteriseras som SIBO.

Vid positivt test för läckande tarm och/eller SIBO får du råd om kost och kosttillskott som kan hjälpa, samt förslag på livsstilsförändringar som kan ge bättre välmående.

Vad mäts i analysen av Läckande tarm- och SIBO-testet?

Testet mäter förekomst av en välkänd markör för läckande tarm (laktulos), inte att förväxla med laktos (mjölksocker) samt bakteriemetaboliter som endast kan produceras av bakterier under passagen av fiberlösningen genom tunntarmen. Metaboliterna mäts med en avancerad metod med hjälp av en masspektrometer (Agilent, Ultivo).

Varför kan det vara intressant att testa sig för läckande tarm och SIBO?

En öm och svullen mage, matintolerans, led- och muskelvärk, eksem, trötthet, hjärndimma, nedstämdhet, huvudvärk, sötsug eller liknande besvär kan orsakas av en läckande tarm. En vanlig orsak till läckande tarm är i sin tur överväxt av bakterier i tunntarmen (SIBO), vilket bland annat kan utvecklas av kronisk stress.

Hur mycket påverkar maten man ätit precis dagarna innan man gör testet?

Mycket. Undvik intag av laxermedlet Laktulos/Duphalac®, Imodium®, Dimor®, Loperamid®, fermenterade produkter, curry, gurkmeja och kurkumin-tillskott två dygn före testet.

Kan jag ta probiotika som kosttillskott och göra ett testet?

Nej. Eftersom vårt test analyserar metaboliter från bakterier som befinner sig i tunntarmen blir resultatet missvisande om man tillsätter extra bakterier till tunntarmen från probiotiska/synbiotiska kosttillskott.

Vad gör Gutfeeling Labs test för läckande tarm och SIBO unikt?

Vi har utvecklat ett helt nytt sätt genom vilket läckande tarm och SIBO kan detekteras. Testet är baserat på en masspektrometrisk analys där vi identifierar en känd markör för läckande tarm (laktulos) och bakteriemetaboliter i en och samma analys. Denna metod är dessutom unik på marknaden eftersom den dels mäter metaboliter från ett brett spektrum av bakterier (inte endast gasproducerande bakterier), samt att det är ett urintest där metaboliter kan ansamlas i urinblåsan under tiden fiberlösningen passerar genom tunntarmen. Detta ger en överlägset högre känslighet i att avläsa förekomst av bakterier i tunntarmen.

Kan man testa barn och ungdomar för läckande tarm och SIBO?

Eftersom fiberlösningen innehåller ämnen som återfinns i vanlig kost; glukos, kurkumin och laktulos (laktulos bildas exempelvis vid upphettning av mjölk)  finns det inga hinder för att ungdomar och barn ska kunna genomföra testet – såvida det inte förekommer allergi eller överkänslighet mot dessa ingredienser. Rent tekniskt, så löser man upp komponenterna i ett glas vatten och -beroende på vikt- intas mängden av lösningen därefter (vuxen: 1 glas av lösningen och vid vikt kring 40 kg: ½ glas, etc).

Var görs analyserna?

Själva analyserna genomförs på kommersiella system (Agilent) som rutinmässigt används för kliniska analyser på Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Medicon Village, Lund.

Vem äger analysresultaten?

Data från analyserna vi utför tillhör Gutfeeling Labs. Vi säljer inte vidare testresultat eller data, personuppgifter eller liknande information. Du kan läsa mer om vår hur vi följer GDPR under Integritetspolicy.

Hur snabbt kan man förvänta effekterna av era råd och tips vid positivt Läckande tarm- och SIBO-test?

Det kan ta allt från ett dygn till flera månader, beroende på hur länge ett tillstånd med  läckande tarm och/eller SIBO förelegat, samt hur stor andel av tunntarmen som har SIBO.

Kan man verkligen påverka en bakteriell obalans som SIBO och vad kan jag förvänta?

Under Kundhistorier hittar du berättelser från personer med positiva erfarenheter av våra råd och tips.

Kan jag beställa ett test åt någon annan?

Ja. Analysen knyts till en person och ett konto först när aktiveringen sker, vilket förklaras noggrant i provtagningsinstruktionerna.

Hur snabbt levereras mitt provtagningskit?

Inkomna beställningar skickar vi normalt efterföljande vardag. Därefter tillkommer 2-3 dagar för leverans via PostNord.

När kan jag förväntas att få mina resultat?

Det tar 2-10 dagar att bearbeta proverna och sammanställa resultaten efter att provet kommit fram till vårt laboratorium. Om det blir förseningar på grund av oförutsedda omständigheter informeras du om detta via mejl. Om ditt prov har förstörts i postgången, kontaktar vi dig via mejl och skickar ett nytt provtagningskit utan extra kostnad.

Hur länge håller mitt provtagningskit?

Ditt provtagningskit kan förvaras i rumstemperatur i upp till två år innan du utför testet. Genomfört test skickas i posten samma dag. Om du inte har möjlighet till detta är vårt råd att lägga provet i frysen tills du kan skicka det med posten.

Kan testet för läckande tarm och SIBO diagnostisera sjukdomar?

Nej, testet är inte ett diagnostiskt verktyg för sjukdomar och kan inte användas i detta syfte utan beskriver förhållanden i tunntarmen som inte är diagnoser i sig (varken läckande tarm eller SIBO är registrerad medicinska diagnoser).

Hur ska mina analysresultat tolkas?

Referensvärdena som anges i ditt provsvar baseras på urinprover från individer som först genomgått etablerade tester för läckande tarm och SIBO (zonulin och utandningstest), och därefter analyserats med vårt urintest. Endast de personer som uppvisade normala resultat i de traditionella testerna har inkluderats i referensgruppen, vilket definierar normalintervallet för våra urinmarkörer.

Påverkas resultatet av graviditet?

Nej, graviditet påverkar inte analysresultaten.

Hur skyddas min identitet?

Din integritet är vår högsta prioritet. För att säkerställa din personliga integritet är ditt prov under hela processen kopplat till ett anonymt och unikt provnummer. Efter analys använder vi din e-postadress för att kontakta dig. Endast anställda vid Gutfeeling Labs har tillgång till all data. Vår server står i en anläggning (Ideon-IT i Lund) med inbyggd data- och brandsäkerhet.

Jag glömde skapa lösenord via länken jag fick på e-post efter min beställning, hur gör jag?

Du kan skapa ett nytt lösenord via “Glömt ditt lösenord” på my.gutfeelinglabs.se 

Vetenskapliga referenser indelade efter frågeställning

Riskfaktorer för utveckling av SIBO?

Vantrappen, G., Janssens, J., Hellemans, J., & Ghoos, Y. (1977). The interdigestive motor complex of normal subjects and patients with bacterial overgrowth of the small intestine. The Journal of clinical investigation, 59(6), 1158–1166. Denna studie föreslår att bakteriell överväxt kan bero på en specifik motilitetsstörning, dvs fullständig eller nästan fullständig frånvaro av det migrerande motoriska komplexet (sänkt aktivitet i vagusnerven).

Husebye, E., Skar, V., Høverstad, T., Iversen, T., & Melby, K. (1995). Abnormal intestinal motor patterns explain enteric colonization with gram-negative bacilli in late radiation enteropathy. Gastroenterology, 109(4), 1078–1089. Minskad magsyra verkar vara ansvarig för kolonisering av bakterier i den övre tarmen (SIBO) samt en förvärring av en redan etablerad bakterieflora i tunntarmen (SIBO). Nedsatt tarmmotilitet är med största sannolikhet en viktig orsaksfaktor för utvecklingen av SIBO.

Gabbard, S. L., Lacy, B. E., Levine, G. M., & Crowell, M. D. (2014). The impact of alcohol consumption and cholecystectomy on small intestinal bacterial overgrowth. Digestive diseases and sciences, 59(3), 638–644. Av de patienter som intog en måttlig mängd alkohol hade 58 % ett positivt laktulos-utandningstest (LBT) jämfört med 38,9 % av personer som aldrig drack alkohol. Studien visade att även måttlig alkoholkonsumtion är en stark riskfaktor för SIBO.

Jacobs, C., Coss Adame, E., Attaluri, A., Valestin, J., & Rao, S. S. (2013). Dysmotility and proton pump inhibitor use are independent risk factors for small intestinal bacterial and/or fungal overgrowth. Alimentary pharmacology & therapeutics, 37(11), 1103–1111. 

SIBO berodde huvudsakligen på Streptococcus, Enterococcus, Klebsiella och E. coli. SIFO berodde på Candida. Av personer med SIBO hade 53 % reducerad tarmmotilitet och 43% använde protonpump-inhibitorer (PPI). PPI-användning (P = 0,0063) och dysmotilitet (P = 0,0003) var oberoende signifikanta riskfaktorer (P < 0,05) för SIBO. Symtomprofilerna var likartade mellan de med eller utan SIBO/SIFO. Reducerad tarmmotorik och användning av syranedsättande protonpump-inhibitorer var oberoende riskfaktorer för SIBO eller SIFO och sågs hos över 50% av patienter med oförklarliga gastrointestinala symtom.

Dukowicz, A. C., Lacy, B. E., & Levine, G. M. (2007). Small intestinal bacterial overgrowth: a comprehensive review. Gastroenterology & hepatology, 3(2), 112–122. SIBO utvecklas när de normala homeostatiska mekanismerna som kontrollerar tunntarmens bakteriepopulationer störs. De två processer som oftast predisponerar för bakteriell överväxt är minskad magsyrasekretion och minskad motorik i tunntarmen. Bakteriell överväxt kan resultera i mikroskopisk slemhinneinflammation. Analys av tunntarmsbiopsier hos äldre patienter med bakteriell överväxt avslöjade trubbiga tarmvilli, förtunning av slemhinnans kryptor och ökade intraepiteliala lymfocyter. Behandling med antibiotika reverserade dessa slemhinneförändringar.

För- och nackdelar med traditionella SIBO-test?

Losurdo G, Leandro G, Ierardi E, et al. Breath tests for the non-invasive diagnosis of small intestinal bacterial overgrowth: a systematic review with meta-analysis. J Neurogastroenterol Motil. 2020;26(1):16-28. En metaanalys visade en sensitivitet (sant positivt test för SIBO) på endast 42% för laktulos- utandningstestet och en sensitivitet på endast 54,5 % för glukos-utandningstest.

Lim, J., & Rezaie, A. (2023). Pros and Cons of Breath Testing for Small Intestinal Bacterial Overgrowth and Intestinal Methanogen Overgrowth. Gastroenterology & hepatology, 19(3), 140–146. SIBO utandningstestet har för- och nackdelar. Författarna anser att det behövs nya metoder med ökad känslighet för att detektera SIBO.

Martins, C. P., Chaves, C. H. A., Castro, M. G. B., Gomes, I. C., & Passos, M. D. C. F. (2017). Prevalence of small intestinal Bacterial overgrowth in patients with gastrointestinal symtoms Arquivos de gastroenterologia, 54(2), 91–95. Resultaten visade en signifikant förekomst av bakteriell överväxt i tunntarmen vid H₂-testet och vid testet för utandad H₂ och CH₄ (56 % respektive 64 %) hos patienter med gastrointestinala symtom, med högre förekomst hos kvinnor. Studien fann också att enbart metangas stod för positiva testresultat hos 18 % av patienterna.

Rezaie, A., Pimentel, M. & Rao, S.S. How to Test and Treat Small Intestinal Bacterial Overgrowth: an Evidence-Based Approach. Curr Gastroenterol Rep 18, 8 (2016). Även om tillståndet varit känt i många decennier råder det fortfarande brist på konsensus och tydlighet gällande metoder för att detektera SIBO; glukos- utandningstest, laktulos- utandningstest samt aspiration och odling från tunntarmen. Det saknas dock standardisering av dessa tester och deras tolkning.

Lin HC. Small Intestinal Bacterial Overgrowth: A Framework for Understanding Irritable Bowel Syndrome. JAMA. 2004;292(7):852–858. doi:10.1001/jama.292.7.852 Som ett samlande ramverk för att förstå IBS och andra funktionella störningar erbjuder SIBO ett mål för spännande forskning som kan leda till bättre diagnostiska metoder och behandlingsstrategier.

Dukowicz, A. C., Lacy, B. E., & Levine, G. M. (2007). Small intestinal bacterial overgrowth: a comprehensive review. Gastroenterology & hepatology, 3(2), 112–122. På senare tid har intresset för SIBO och dess eventuella koppling till irritabel tarm-syndrom (IBS) åter ökat. I denna omfattande översikt diskuteras bland annat identifiering och behandling av SIBO.

Kan tarmbakterier metabolisera kurkumin?

Tan, S., Rupasinghe, T. W., Tull, D. L., Boughton, B., Oliver, C., McSweeny, C., Gras, S. L., & Augustin, M. A. (2014). Degradation of curcuminoids by in vitro pure culture fermentation. Journal of agricultural and food chemistry, 62(45), 11005–11015. Tre metaboliter; (dihydrocurcumin (DHC), tetrahydrocurcumin (THC) och ferulsyra (FA) identifierades i fermentationskulturer av tarmbakterier från E. coli stammar med hjälp av masspektrometri. Denna studie ger viktiga insikter i den bakteriella metabolismen av curcuminoider.

Tan, S., Calani, L., Bresciani, L., Dall'asta, M., Faccini, A., Augustin, M. A., Gras, S. L., & Del Rio, D. (2015). The degradation of curcuminoids in a human faecal fermentation model. International journal of food sciences and nutrition, 66(7), 790–796. I den aktuella studien utvärderades metabolismen av curcumin med hjälp av en in vitro-modell innehållande mänskliga fekala bakterier. Här resulterade metabolismen av curcuminoider av Escherichia-stammar i metaboliter som tetrahydrocurcumin (THC) och dihydroferulsyra (DFA). De data som presenteras här ger insikter i tarmflorans metabolism av kurkumin, vilket visar att bakteriella nedbrytningsprodukter bör övervägas i ytterligare studier om både biotillgänglighet bioaktivitet av curcumin.

Luo, M., Han, Y., Chen, Y., Du, H., Chen, B., Gao, Z., Wang, Q., Cao, Y., & Xiao, H. (2024). Unveiling the role of gut microbiota in curcumin metabolism using antibiotic-treated mice. Food chemistry, 460(Pt 2), 140706. Resultaten indikerade att tarmmikrobiotan kan resultera i produktion av aktiva kurkuminmetaboliter. Denna studie förbättrar vår förståelse av interaktionerna mellan kurkumin och tarmmikrobiota.

Lou, Y., Zheng, J., Hu, H., Lee, J., & Zeng, S. (2015). Application of ultra-performance liquid chromatography coupled with quadrupole time-of-flight mass spectrometry to identify curcumin metabolites produced by human intestinal bacteria. Journal of chromatography. B, Analytical technologies in the biomedical and life sciences, 985, 38–47. I den här studien beskrivs den metaboliska profilen av curcumin i mänsklig tarmflora. Resultaten visar att curcumin genomgår omfattande fas I- och fas II-metabolism. Totalt 23 curcuminmetaboliter upptäcktes och identifierades in vitro. Dessutom identifierades ett antal nya metaboliska vägar för curcumin i det mänskliga tarmens mikroflorasystem.

Di Meo, F., Margarucci, S., Galderisi, U., Crispi, S., & Peluso, G. (2019). Curcumin, Gut Microbiota, and Neuroprotection. Nutrients, 11(10), 2426. Kurkumin är föremål för bakteriella enzymatiska modifieringar och bildar farmakologiskt mer aktiva metaboliter än curcumin.

Scazzocchio, B., Minghetti, L., & D'Archivio, M. (2020). Interaction between Gut Microbiota and Curcumin: A New Key of Understanding for the Health Effects of Curcumin. Nutrients, 12(9), 2499. Kurkumin når tjocktarmen och genomgår omfattande fas I och II metabolism. För det första metaboliseras det av fas I-enzymer: olika reduktaser introducerar reaktiva och polära grupper i sina substrat, vilket ger aktiva metaboliter, nämligen dihydrocurcumin, tetrahydrocurcumin och hexahydrocurcumin.

Kan man mäta läckande tarm med laktulos?

Cox, M. A., Lewis, K. O., & Cooper, B. T. (1999). Measurement of small intestinal permeability markers, lactulose, and mannitol in serum: results in celiac disease. Digestive diseases and sciences, 44(2), 402–406. Den genomsnittliga serumlaktulosnivån efter 1 timme hos friska personer var signifikant lägre än hos obehandlade. Permeabilitetstestning med serummätningar av laktulos (jämfört med mannitol) gav positiva resultat hos celiakipatienter.

Gan, J., Nazarian, S., Teare, J., Darzi, A., Ashrafian, H., & Thompson, A. J. (2022). A case for improved assessment of gut permeability: a meta-analysis quantifying the lactulose:mannitol ratio in coeliac and Crohn's disease. BMC gastroenterology, 22(1), 16. Användningen av laktulos för mätning av tarmpermeabilitet vid screening och övervakning av celiaki och Crohns sjukdom är lovande.

Seethaler, B., Basrai, M., Neyrinck, A. M., Nazare, J. A., Walter, J., Delzenne, N. M., & Bischoff, S. C. (2021). Biomarkers for assessment of intestinal permeability in clinical practice. American journal of physiology. Gastrointestinal and liver physiology, 321(1), G11–G17. Användande av laktulos (i förhållande till mannitol) är en lovande markör för tarmpermeabilitet hos vuxna, som enligt författarna är oberoende av ålder, BMI och kön.

Samband mellan SIBO och IBS?

Takakura, W., & Pimentel, M. (2020). Small Intestinal Bacterial Overgrowth and Irritable Bowel Syndrome - An Update. Frontiers in psychiatry, 11, 664. På grund av obalans (dysbios) i tarmens mikrobiom kan patienter med IBS uppleva ökad tarmpermeabilitet, störd tarmmotorik, kronisk inflammation, autoimmunitet, minskat upptag av gallsalter och även förändrad aktivitet i tarmens nervsystem och i centrala nervsystemet. Som en följd av detta delar SIBO och IBS en rad symtom såsom buksmärta, uppsvälldhet, diarré och uppblåsthet. Dessutom kan dysbios i tarmens mikrobiom möjligen vara kopplat till vissa neuropsykologiska symtom, även om mer forskning krävs för att bekräfta denna koppling. Denna översikt fokuserar på tarmmikrobiomets och SIBO:s roll vid IBS samt nya innovationer som kan bidra till att bättre karakterisera bakteriell överväxt och mikrobiell dysbios.

Ghoshal, U. C., Shukla, R., & Ghoshal, U. (2017). Small Intestinal Bacterial Overgrowth and Irritable Bowel Syndrome: A Bridge between Functional Organic Dichotomy. Gut and liver, 11(2), 196–208. 1-40% av friska kontrollpersoner testade positivt för SIBO. Än så länge har inga vetenskapliga studier undersökt om dessa friska personer med positivt SIBO-test utvecklar sjukdomar vid ett senare tillfälle.

Samband mellan SIBO och fibromyalgi?

Pimentel, M., Wallace, D., Hallegua, D., Chow, E., Kong, Y., Park, S., & Lin, H. C. (2004). A link between irritable bowel syndrome and fibromyalgia may be related to findings on lactulose breath testing. Annals of the rheumatic diseases, 63(4), 450–452. Ett onormalt SIBO-laktulos-utandningstest är vanligare vid fibromyalgi än vid IBS. Till skillnad från IBS är graden av avvikelse på utandningstest större hos personer med fibromyalgi och korrelerar med smärtproblematiken.

Är SIBO associerat med kroniska sjukdomar?

Sroka, N., Rydzewska-Rosołowska, A., Kakareko, K., Rosołowski, M., Głowinska, I., & Hryszko, T. (2022). Show Me What You Have Inside-The Complex Interplay between SIBO and Multiple Medical Conditions-A Systematic Review. Nutrients, 15(1), 90. Översiktsartikel som visar att flera studier bekräftar samband mellan SIBO och matsmältnings-, kardiovaskulära, endokrina, neurologiska, njurmedicinska, bindvävs- och dermatologiska störningar. Ytterligare forskning är dock avgörande för att verifiera de många facetterna av SIBO. Antibiotikabehandling kan minska inte bara mag-tarmsymtom utan också manifestationer i andra organsystem, med förbättrad livskvalitet till följd. Detta skulle kunna skapa nya behandlingsinriktningar för många välkända kroniska sjukdomar.

Kopplingar mellan SIBO och rosacea (eksem i ansiktet)?

Drago, F., Ciccarese, G., Indemini, E., Savarino, V., & Parodi, A. (2018). Psoriasis and small intestine bacterial overgrowth. International journal of dermatology, 57(1), 112–113. Patienter med psoriasis samt rosacea kan gynnas av tunntarms-antibiotika mot SIBO.

Weinstock, L. B., & Steinhoff, M. (2013). Rosacea and small intestinal bacterial overgrowth: prevalence and response to rifaximin. Journal of the American Academy of Dermatology, 68(5), 875–876. Totalt 32 av 63 patienter med rosacea hade SIBO jämfört med 7 av 30 kontrollpersoner från allmänheten och 3 av 30 helt friska kontrollpersoner. Av de 32 patienterna med SIBO behandlades 28 med rifaximin; 46 % rapporterade lindrad eller markant förbättrad rosacea, 25 % rapporterade måttligt förbättrad rosacea och 11 % rapporterade lindrigt förbättrad rosacea. Alla fyra patienter med okulär rosacea och SIBO rapporterade markant förbättring. Rosacea var oförändrad hos 18 % av patienterna.

Parodi, A., Paolino, S., Greco, A., Drago, F., Mansi, C., Rebora, A., Parodi, A., & Savarino, V. (2008). Small intestinal bacterial overgrowth in rosacea: clinical effectiveness of its eradication. Clinical gastroenterology and hepatology : the official clinical practice journal of the American Gastroenterological Association, 6(7), 759–764. Förekomst (prevalens) av SIBO var högre hos patienter med rosacea (52 av 113 personer) jämfört med kontrollerna (3 av 60 personer). Efter rifaximinbehandling försvann de hudförändringarna hos 20 av de 28 personer med rosacea som fick antibiotikabehandling och förbättrades avsevärt hos 6 av dessa 28 personer. Denna studie visade att rosaceapatienter har en signifikant högre SIBO-förekomst än kontroller. De som förblev SIBO-negativa hade en nästan fullständig tillbakagång av deras rosacea och bibehöll detta resultat i minst 9 månader.

Drago, F. et al. The role of small intestinal bacterial overgrwoth in rosaca: A 3-year follow up. J. Am Acad Dermatol Sept 2016. 3-års uppföljning av patienter med rosacea och som fått tunntarms- antibiotikat rifaximin visade att 64% av patienterna fortfarande var i remission (symtomfria). SIBO verkar spela en roll för initiering av rosacea och 10 dagars rifaximinbehandling visade sig vara effektivt för att hålla rosacea under kontroll i upp till 3 år.

Hur jämför sig botaniska antimikrobiella tillskott med antibiotiska läkemedel vid SIBO?

Chedid, V., Dhalla, S., Clarke, J. O., Roland, B. C., Dunbar, K. B., Koh, J., Justino, E., Tomakin, E., & Mullin, G. E. (2014). Herbal therapy is equivalent to rifaximin for the treatment of small intestinal bacterial overgrowth. Global advances in health and medicine, 3(3), 16–24. Botaniska tillskott med bakteriehämmande egenskaper kan vara lika effektiva vid SIBO som läkemedlet rifaximin.

Koppling mellan läckande tarm och autoimmunitet?

Paray, B. A., Albeshr, M. F., Jan, A. T., & Rather, I. A. (2020). Leaky Gut and Autoimmunity: An Intricate Balance in Individuals Health and the Diseased State. International journal of molecular sciences, 21(24), 9770. Den traditionella modellen för utveckling av autoimmunitet har på senare tid utmanats genom införandet av en tredje komponent: tarmbarriärens funktion, vilket öppnar upp för innovativa och outforskade strategier för behandling av dessa allvarliga sjukdomar.

Christovich, A., & Luo, X. M. (2022). Gut Microbiota, Leaky Gut, and Autoimmune Diseases. Frontiers in immunology, 13, 946248. Tarmens mikrobiota kan vara nära involverad i utvecklande av autoimmuna processer, sannolikt på grund av dess förmåga att negativt påverka tarmbarriären.

Har tarmslemmet betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar?

Johansson, M. E., Sjövall, H., & Hansson, G. C. (2013). The gastrointestinal mucus system in health and disease. Nature reviews. Gastroenterology & hepatology, 10(6), 352–361. Mag-tarmsystemets slemsystem (mucus) är den första försvarslinjen mot bakterier, men dess organisation varierar längs tarmkanalen. Tunntarmens slemlager transporteras fritt tillsammans med fångade bakterier mot tjocktarmen av tunnntarmens motorisk aktivitet. I tjocktarmen skyddar ett tvåskiktigt slemsystem mot den betydligt större bakteriebelastningen, där det inre lagret normalt förblir ogenomträngligt för bakterier.

Kopplingar mellan tarmfloran och kroniska sjukdomar?

Creely SJ, McTernan PG, Kusminski CM, Fisher M, Da Silva NF, Khanolkar M, Evans M, Harte AL, Kumar S 2007. Lipopolysaccharide activates an innate immune system response in human adipose tissue in obesity and type 2 diabetes. Am J Physiol Endocrinol Metab 292:E740 –E747. Cirkulerande bakterietoxiner (LPS) är högre i plasma hos patienter med typ-2 diabetes jämfört med smala och friska individer. LPS aktiverade det medfödda immunförsvaret med frisättning av de proinflammatoriska mediatorerna IL-6 och TNF-alfa. Det föreslås att tarmfloran potentiellt spelar en roll för sjukdomsutvecklingen hos personer med överviktsrelaterad typ-2 diabetes via stimulering av det medfödda immunförsvaret från LPS från gramnegativa tarmbakterier.

Manco, M., Putignani, L., & Bottazzo, G. F. (2010). Gut microbiota, lipopolysaccharides, and innate immunity in the pathogenesis of obesity and cardiovascular risk. Endocrine reviews, 31(6), 817–844. Systemisk exponering av LPS från det yttre membranet av gramnegativa bakterier kan orsaka ett tillstånd av "metabolisk endotoxemi" som kännetecknas av låggradig inflammation, insulinresistens och ökad kardiovaskulär risk. LPS kan framkalla en kaskad av immunsvar som slutligen resulterar i frisättning av proinflammatoriska molekyler som stör moduleringen av glukos och insulin metabolism, främjar utveckling av aterosklerotiska plack och gynnar progression av fettleversjukdom.

Pussinen, P. J., Havulinna, A. S., Lehto, M., Sundvall, J., & Salomaa, V. (2011). Endotoxemia is associated with an increased risk of incident diabetes. Diabetes care, 34(2), 392–397. Resultaten tyder på att mikrober kan spela en roll för utveckling av diabetes. Försökspersoner med utbredd diabetes (n = 537) och de med incident diabetes (nya fall av diabetes som inträffar under studien, n = 462) hade högre bakterie-endotoxin aktivitet än de icke diabetiska individerna. Diabetes associerades med endotoxemi, vilket indikerar en koppling av metabola störningar till inflammation.

Kopplingar mellan tarmfloran och neurologiska sjukdomar?

Murros, K. E., Huynh, V. A., Takala, T. M., & Saris, P. E. J. (2021). Desulfovibrio Bacteria Are Associated With Parkinson's Disease. Frontiers in cellular and infection microbiology, 11, 652617. Tarmbakterien Desulfovibrio kopplas till mekanismer som kan orsaka toxisk ansamling av ”Parkinsonproteinet” alfa-synuclein.

Zhan, X., Stamova, B., & Sharp, F. R. (2018). Lipopolysaccharide Associates with Amyloid Plaques, Neurons and Oligodendrocytes in Alzheimer's Disease Brain: A Review. Frontiers in aging neuroscience, 10, 42. LPS är associerat till “Alzheimerproteinet” amyloid.

Kim, H. S., Kim, S., Shin, S. J., Park, Y. H., Nam, Y., Kim, C. W., Lee, K. W., Kim, S. M., Jung, I. D., Yang, H. D., Park, Y. M., & Moon, M. (2021). Gram-negative bacteria and their lipopolysaccharides in Alzheimer's disease: pathologic roles and therapeutic implications. Translational neurodegeneration, 10(1), 49. Den patologi-relaterade lokaliseringen av LPS i CNS vid Alzheimers sjukdom antyder att LPS har en unik patologisk roll vid Alzheimers sjukdom. Dessutom är LPS direkt involverad i patologin, inklusive neuroinflammation genom mikrogliala och induktion av neuronal celldöd via neuronal TLR4.

Lukiw W. J. (2016). Bacteroides fragilis Lipopolysaccharide and Inflammatory Signaling in Alzheimer's Disease. Frontiers in microbiology, 7, 1544. LPS från tarmbakterien Bacteroides fragilis är associerat till Alzheimersjukdomen.

Pogue, A. I., Jaber, V. R., Sharfman, N. M., Zhao, Y., & Lukiw, W. J. (2022). Downregulation of Neurofilament Light Chain Expression in Human Neuronal- Glial Cell Co-Cultures by a Microbiome-Derived Lipopolysaccharide-Induced miRNA-30b-5p. Frontiers in neurology, 13, 900048. Toxin (LPS) från bakterier orsakar en svaghet i nervcellers inre skelettstruktur.