Vetenskapliga referenser indelade efter frågeställning
Riskfaktorer för utveckling av SIBO?
Vantrappen, G., Janssens, J., Hellemans, J., & Ghoos, Y. (1977). The interdigestive motor complex of normal subjects and patients with bacterial overgrowth of the small intestine. The Journal of clinical investigation, 59(6), 1158–1166. Denna studie föreslår att bakteriell överväxt kan bero på en specifik motilitetsstörning, dvs fullständig eller nästan fullständig frånvaro av det migrerande motoriska komplexet (sänkt aktivitet i vagusnerven).
Husebye, E., Skar, V., Høverstad, T., Iversen, T., & Melby, K. (1995). Abnormal intestinal motor patterns explain enteric colonization with gram-negative bacilli in late radiation enteropathy. Gastroenterology, 109(4), 1078–1089. Minskad magsyra verkar vara ansvarig för kolonisering av bakterier i den övre tarmen (SIBO) samt en förvärring av en redan etablerad bakterieflora i tunntarmen (SIBO). Nedsatt tarmmotilitet är med största sannolikhet en viktig orsaksfaktor för utvecklingen av SIBO.
Gabbard, S. L., Lacy, B. E., Levine, G. M., & Crowell, M. D. (2014). The impact of alcohol consumption and cholecystectomy on small intestinal bacterial overgrowth. Digestive diseases and sciences, 59(3), 638–644. Av de patienter som intog en måttlig mängd alkohol hade 58 % ett positivt laktulos-utandningstest (LBT) jämfört med 38,9 % av personer som aldrig drack alkohol. Studien visade att även måttlig alkoholkonsumtion är en stark riskfaktor för SIBO.
Jacobs, C., Coss Adame, E., Attaluri, A., Valestin, J., & Rao, S. S. (2013). Dysmotility and proton pump inhibitor use are independent risk factors for small intestinal bacterial and/or fungal overgrowth. Alimentary pharmacology & therapeutics, 37(11), 1103–1111.
SIBO berodde huvudsakligen på Streptococcus, Enterococcus, Klebsiella och E. coli. SIFO berodde på Candida. Av personer med SIBO hade 53 % reducerad tarmmotilitet och 43% använde protonpump-inhibitorer (PPI). PPI-användning (P = 0,0063) och dysmotilitet (P = 0,0003) var oberoende signifikanta riskfaktorer (P < 0,05) för SIBO. Symtomprofilerna var likartade mellan de med eller utan SIBO/SIFO. Reducerad tarmmotorik och användning av syranedsättande protonpump-inhibitorer var oberoende riskfaktorer för SIBO eller SIFO och sågs hos över 50% av patienter med oförklarliga gastrointestinala symtom.
Dukowicz, A. C., Lacy, B. E., & Levine, G. M. (2007). Small intestinal bacterial overgrowth: a comprehensive review. Gastroenterology & hepatology, 3(2), 112–122. SIBO utvecklas när de normala homeostatiska mekanismerna som kontrollerar tunntarmens bakteriepopulationer störs. De två processer som oftast predisponerar för bakteriell överväxt är minskad magsyrasekretion och minskad motorik i tunntarmen. Bakteriell överväxt kan resultera i mikroskopisk slemhinneinflammation. Analys av tunntarmsbiopsier hos äldre patienter med bakteriell överväxt avslöjade trubbiga tarmvilli, förtunning av slemhinnans kryptor och ökade intraepiteliala lymfocyter. Behandling med antibiotika reverserade dessa slemhinneförändringar.
För- och nackdelar med traditionella SIBO-test?
Losurdo G, Leandro G, Ierardi E, et al. Breath tests for the non-invasive diagnosis of small intestinal bacterial overgrowth: a systematic review with meta-analysis. J Neurogastroenterol Motil. 2020;26(1):16-28. En metaanalys visade en sensitivitet (sant positivt test för SIBO) på endast 42% för laktulos- utandningstestet och en sensitivitet på endast 54,5 % för glukos-utandningstest.
Lim, J., & Rezaie, A. (2023). Pros and Cons of Breath Testing for Small Intestinal Bacterial Overgrowth and Intestinal Methanogen Overgrowth. Gastroenterology & hepatology, 19(3), 140–146. SIBO utandningstestet har för- och nackdelar. Författarna anser att det behövs nya metoder med ökad känslighet för att detektera SIBO.
Martins, C. P., Chaves, C. H. A., Castro, M. G. B., Gomes, I. C., & Passos, M. D. C. F. (2017). Prevalence of small intestinal Bacterial overgrowth in patients with gastrointestinal symtoms Arquivos de gastroenterologia, 54(2), 91–95. Resultaten visade en signifikant förekomst av bakteriell överväxt i tunntarmen vid H₂-testet och vid testet för utandad H₂ och CH₄ (56 % respektive 64 %) hos patienter med gastrointestinala symtom, med högre förekomst hos kvinnor. Studien fann också att enbart metangas stod för positiva testresultat hos 18 % av patienterna.
Rezaie, A., Pimentel, M. & Rao, S.S. How to Test and Treat Small Intestinal Bacterial Overgrowth: an Evidence-Based Approach. Curr Gastroenterol Rep 18, 8 (2016). Även om tillståndet varit känt i många decennier råder det fortfarande brist på konsensus och tydlighet gällande metoder för att detektera SIBO; glukos- utandningstest, laktulos- utandningstest samt aspiration och odling från tunntarmen. Det saknas dock standardisering av dessa tester och deras tolkning.
Lin HC. Small Intestinal Bacterial Overgrowth: A Framework for Understanding Irritable Bowel Syndrome. JAMA. 2004;292(7):852–858. doi:10.1001/jama.292.7.852 Som ett samlande ramverk för att förstå IBS och andra funktionella störningar erbjuder SIBO ett mål för spännande forskning som kan leda till bättre diagnostiska metoder och behandlingsstrategier.
Dukowicz, A. C., Lacy, B. E., & Levine, G. M. (2007). Small intestinal bacterial overgrowth: a comprehensive review. Gastroenterology & hepatology, 3(2), 112–122. På senare tid har intresset för SIBO och dess eventuella koppling till irritabel tarm-syndrom (IBS) åter ökat. I denna omfattande översikt diskuteras bland annat identifiering och behandling av SIBO.
Kan tarmbakterier metabolisera kurkumin?
Tan, S., Rupasinghe, T. W., Tull, D. L., Boughton, B., Oliver, C., McSweeny, C., Gras, S. L., & Augustin, M. A. (2014). Degradation of curcuminoids by in vitro pure culture fermentation. Journal of agricultural and food chemistry, 62(45), 11005–11015. Tre metaboliter; (dihydrocurcumin (DHC), tetrahydrocurcumin (THC) och ferulsyra (FA) identifierades i fermentationskulturer av tarmbakterier från E. coli stammar med hjälp av masspektrometri. Denna studie ger viktiga insikter i den bakteriella metabolismen av curcuminoider.
Tan, S., Calani, L., Bresciani, L., Dall'asta, M., Faccini, A., Augustin, M. A., Gras, S. L., & Del Rio, D. (2015). The degradation of curcuminoids in a human faecal fermentation model. International journal of food sciences and nutrition, 66(7), 790–796. I den aktuella studien utvärderades metabolismen av curcumin med hjälp av en in vitro-modell innehållande mänskliga fekala bakterier. Här resulterade metabolismen av curcuminoider av Escherichia-stammar i metaboliter som tetrahydrocurcumin (THC) och dihydroferulsyra (DFA). De data som presenteras här ger insikter i tarmflorans metabolism av kurkumin, vilket visar att bakteriella nedbrytningsprodukter bör övervägas i ytterligare studier om både biotillgänglighet bioaktivitet av curcumin.
Luo, M., Han, Y., Chen, Y., Du, H., Chen, B., Gao, Z., Wang, Q., Cao, Y., & Xiao, H. (2024). Unveiling the role of gut microbiota in curcumin metabolism using antibiotic-treated mice. Food chemistry, 460(Pt 2), 140706. Resultaten indikerade att tarmmikrobiotan kan resultera i produktion av aktiva kurkuminmetaboliter. Denna studie förbättrar vår förståelse av interaktionerna mellan kurkumin och tarmmikrobiota.
Lou, Y., Zheng, J., Hu, H., Lee, J., & Zeng, S. (2015). Application of ultra-performance liquid chromatography coupled with quadrupole time-of-flight mass spectrometry to identify curcumin metabolites produced by human intestinal bacteria. Journal of chromatography. B, Analytical technologies in the biomedical and life sciences, 985, 38–47. I den här studien beskrivs den metaboliska profilen av curcumin i mänsklig tarmflora. Resultaten visar att curcumin genomgår omfattande fas I- och fas II-metabolism. Totalt 23 curcuminmetaboliter upptäcktes och identifierades in vitro. Dessutom identifierades ett antal nya metaboliska vägar för curcumin i det mänskliga tarmens mikroflorasystem.
Di Meo, F., Margarucci, S., Galderisi, U., Crispi, S., & Peluso, G. (2019). Curcumin, Gut Microbiota, and Neuroprotection. Nutrients, 11(10), 2426. Kurkumin är föremål för bakteriella enzymatiska modifieringar och bildar farmakologiskt mer aktiva metaboliter än curcumin.
Scazzocchio, B., Minghetti, L., & D'Archivio, M. (2020). Interaction between Gut Microbiota and Curcumin: A New Key of Understanding for the Health Effects of Curcumin. Nutrients, 12(9), 2499. Kurkumin når tjocktarmen och genomgår omfattande fas I och II metabolism. För det första metaboliseras det av fas I-enzymer: olika reduktaser introducerar reaktiva och polära grupper i sina substrat, vilket ger aktiva metaboliter, nämligen dihydrocurcumin, tetrahydrocurcumin och hexahydrocurcumin.
Kan man mäta läckande tarm med laktulos?
Cox, M. A., Lewis, K. O., & Cooper, B. T. (1999). Measurement of small intestinal permeability markers, lactulose, and mannitol in serum: results in celiac disease. Digestive diseases and sciences, 44(2), 402–406. Den genomsnittliga serumlaktulosnivån efter 1 timme hos friska personer var signifikant lägre än hos obehandlade. Permeabilitetstestning med serummätningar av laktulos (jämfört med mannitol) gav positiva resultat hos celiakipatienter.
Gan, J., Nazarian, S., Teare, J., Darzi, A., Ashrafian, H., & Thompson, A. J. (2022). A case for improved assessment of gut permeability: a meta-analysis quantifying the lactulose:mannitol ratio in coeliac and Crohn's disease. BMC gastroenterology, 22(1), 16. Användningen av laktulos för mätning av tarmpermeabilitet vid screening och övervakning av celiaki och Crohns sjukdom är lovande.
Seethaler, B., Basrai, M., Neyrinck, A. M., Nazare, J. A., Walter, J., Delzenne, N. M., & Bischoff, S. C. (2021). Biomarkers for assessment of intestinal permeability in clinical practice. American journal of physiology. Gastrointestinal and liver physiology, 321(1), G11–G17. Användande av laktulos (i förhållande till mannitol) är en lovande markör för tarmpermeabilitet hos vuxna, som enligt författarna är oberoende av ålder, BMI och kön.
Samband mellan SIBO och IBS?
Takakura, W., & Pimentel, M. (2020). Small Intestinal Bacterial Overgrowth and Irritable Bowel Syndrome - An Update. Frontiers in psychiatry, 11, 664. På grund av obalans (dysbios) i tarmens mikrobiom kan patienter med IBS uppleva ökad tarmpermeabilitet, störd tarmmotorik, kronisk inflammation, autoimmunitet, minskat upptag av gallsalter och även förändrad aktivitet i tarmens nervsystem och i centrala nervsystemet. Som en följd av detta delar SIBO och IBS en rad symtom såsom buksmärta, uppsvälldhet, diarré och uppblåsthet. Dessutom kan dysbios i tarmens mikrobiom möjligen vara kopplat till vissa neuropsykologiska symtom, även om mer forskning krävs för att bekräfta denna koppling. Denna översikt fokuserar på tarmmikrobiomets och SIBO:s roll vid IBS samt nya innovationer som kan bidra till att bättre karakterisera bakteriell överväxt och mikrobiell dysbios.
Ghoshal, U. C., Shukla, R., & Ghoshal, U. (2017). Small Intestinal Bacterial Overgrowth and Irritable Bowel Syndrome: A Bridge between Functional Organic Dichotomy. Gut and liver, 11(2), 196–208. 1-40% av friska kontrollpersoner testade positivt för SIBO. Än så länge har inga vetenskapliga studier undersökt om dessa friska personer med positivt SIBO-test utvecklar sjukdomar vid ett senare tillfälle.
Samband mellan SIBO och fibromyalgi?
Pimentel, M., Wallace, D., Hallegua, D., Chow, E., Kong, Y., Park, S., & Lin, H. C. (2004). A link between irritable bowel syndrome and fibromyalgia may be related to findings on lactulose breath testing. Annals of the rheumatic diseases, 63(4), 450–452. Ett onormalt SIBO-laktulos-utandningstest är vanligare vid fibromyalgi än vid IBS. Till skillnad från IBS är graden av avvikelse på utandningstest större hos personer med fibromyalgi och korrelerar med smärtproblematiken.
Är SIBO associerat med kroniska sjukdomar?
Sroka, N., Rydzewska-Rosołowska, A., Kakareko, K., Rosołowski, M., Głowinska, I., & Hryszko, T. (2022). Show Me What You Have Inside-The Complex Interplay between SIBO and Multiple Medical Conditions-A Systematic Review. Nutrients, 15(1), 90. Översiktsartikel som visar att flera studier bekräftar samband mellan SIBO och matsmältnings-, kardiovaskulära, endokrina, neurologiska, njurmedicinska, bindvävs- och dermatologiska störningar. Ytterligare forskning är dock avgörande för att verifiera de många facetterna av SIBO. Antibiotikabehandling kan minska inte bara mag-tarmsymtom utan också manifestationer i andra organsystem, med förbättrad livskvalitet till följd. Detta skulle kunna skapa nya behandlingsinriktningar för många välkända kroniska sjukdomar.
Kopplingar mellan SIBO och rosacea (eksem i ansiktet)?
Drago, F., Ciccarese, G., Indemini, E., Savarino, V., & Parodi, A. (2018). Psoriasis and small intestine bacterial overgrowth. International journal of dermatology, 57(1), 112–113. Patienter med psoriasis samt rosacea kan gynnas av tunntarms-antibiotika mot SIBO.
Weinstock, L. B., & Steinhoff, M. (2013). Rosacea and small intestinal bacterial overgrowth: prevalence and response to rifaximin. Journal of the American Academy of Dermatology, 68(5), 875–876. Totalt 32 av 63 patienter med rosacea hade SIBO jämfört med 7 av 30 kontrollpersoner från allmänheten och 3 av 30 helt friska kontrollpersoner. Av de 32 patienterna med SIBO behandlades 28 med rifaximin; 46 % rapporterade lindrad eller markant förbättrad rosacea, 25 % rapporterade måttligt förbättrad rosacea och 11 % rapporterade lindrigt förbättrad rosacea. Alla fyra patienter med okulär rosacea och SIBO rapporterade markant förbättring. Rosacea var oförändrad hos 18 % av patienterna.
Parodi, A., Paolino, S., Greco, A., Drago, F., Mansi, C., Rebora, A., Parodi, A., & Savarino, V. (2008). Small intestinal bacterial overgrowth in rosacea: clinical effectiveness of its eradication. Clinical gastroenterology and hepatology : the official clinical practice journal of the American Gastroenterological Association, 6(7), 759–764. Förekomst (prevalens) av SIBO var högre hos patienter med rosacea (52 av 113 personer) jämfört med kontrollerna (3 av 60 personer). Efter rifaximinbehandling försvann de hudförändringarna hos 20 av de 28 personer med rosacea som fick antibiotikabehandling och förbättrades avsevärt hos 6 av dessa 28 personer. Denna studie visade att rosaceapatienter har en signifikant högre SIBO-förekomst än kontroller. De som förblev SIBO-negativa hade en nästan fullständig tillbakagång av deras rosacea och bibehöll detta resultat i minst 9 månader.
Drago, F. et al. The role of small intestinal bacterial overgrwoth in rosaca: A 3-year follow up. J. Am Acad Dermatol Sept 2016. 3-års uppföljning av patienter med rosacea och som fått tunntarms- antibiotikat rifaximin visade att 64% av patienterna fortfarande var i remission (symtomfria). SIBO verkar spela en roll för initiering av rosacea och 10 dagars rifaximinbehandling visade sig vara effektivt för att hålla rosacea under kontroll i upp till 3 år.
Hur jämför sig botaniska antimikrobiella tillskott med antibiotiska läkemedel vid SIBO?
Chedid, V., Dhalla, S., Clarke, J. O., Roland, B. C., Dunbar, K. B., Koh, J., Justino, E., Tomakin, E., & Mullin, G. E. (2014). Herbal therapy is equivalent to rifaximin for the treatment of small intestinal bacterial overgrowth. Global advances in health and medicine, 3(3), 16–24. Botaniska tillskott med bakteriehämmande egenskaper kan vara lika effektiva vid SIBO som läkemedlet rifaximin.
Koppling mellan läckande tarm och autoimmunitet?
Paray, B. A., Albeshr, M. F., Jan, A. T., & Rather, I. A. (2020). Leaky Gut and Autoimmunity: An Intricate Balance in Individuals Health and the Diseased State. International journal of molecular sciences, 21(24), 9770. Den traditionella modellen för utveckling av autoimmunitet har på senare tid utmanats genom införandet av en tredje komponent: tarmbarriärens funktion, vilket öppnar upp för innovativa och outforskade strategier för behandling av dessa allvarliga sjukdomar.
Christovich, A., & Luo, X. M. (2022). Gut Microbiota, Leaky Gut, and Autoimmune Diseases. Frontiers in immunology, 13, 946248. Tarmens mikrobiota kan vara nära involverad i utvecklande av autoimmuna processer, sannolikt på grund av dess förmåga att negativt påverka tarmbarriären.
Har tarmslemmet betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar?
Johansson, M. E., Sjövall, H., & Hansson, G. C. (2013). The gastrointestinal mucus system in health and disease. Nature reviews. Gastroenterology & hepatology, 10(6), 352–361. Mag-tarmsystemets slemsystem (mucus) är den första försvarslinjen mot bakterier, men dess organisation varierar längs tarmkanalen. Tunntarmens slemlager transporteras fritt tillsammans med fångade bakterier mot tjocktarmen av tunnntarmens motorisk aktivitet. I tjocktarmen skyddar ett tvåskiktigt slemsystem mot den betydligt större bakteriebelastningen, där det inre lagret normalt förblir ogenomträngligt för bakterier.
Kopplingar mellan tarmfloran och kroniska sjukdomar?
Creely SJ, McTernan PG, Kusminski CM, Fisher M, Da Silva NF, Khanolkar M, Evans M, Harte AL, Kumar S 2007. Lipopolysaccharide activates an innate immune system response in human adipose tissue in obesity and type 2 diabetes. Am J Physiol Endocrinol Metab 292:E740 –E747. Cirkulerande bakterietoxiner (LPS) är högre i plasma hos patienter med typ-2 diabetes jämfört med smala och friska individer. LPS aktiverade det medfödda immunförsvaret med frisättning av de proinflammatoriska mediatorerna IL-6 och TNF-alfa. Det föreslås att tarmfloran potentiellt spelar en roll för sjukdomsutvecklingen hos personer med överviktsrelaterad typ-2 diabetes via stimulering av det medfödda immunförsvaret från LPS från gramnegativa tarmbakterier.
Manco, M., Putignani, L., & Bottazzo, G. F. (2010). Gut microbiota, lipopolysaccharides, and innate immunity in the pathogenesis of obesity and cardiovascular risk. Endocrine reviews, 31(6), 817–844. Systemisk exponering av LPS från det yttre membranet av gramnegativa bakterier kan orsaka ett tillstånd av "metabolisk endotoxemi" som kännetecknas av låggradig inflammation, insulinresistens och ökad kardiovaskulär risk. LPS kan framkalla en kaskad av immunsvar som slutligen resulterar i frisättning av proinflammatoriska molekyler som stör moduleringen av glukos och insulin metabolism, främjar utveckling av aterosklerotiska plack och gynnar progression av fettleversjukdom.
Pussinen, P. J., Havulinna, A. S., Lehto, M., Sundvall, J., & Salomaa, V. (2011). Endotoxemia is associated with an increased risk of incident diabetes. Diabetes care, 34(2), 392–397. Resultaten tyder på att mikrober kan spela en roll för utveckling av diabetes. Försökspersoner med utbredd diabetes (n = 537) och de med incident diabetes (nya fall av diabetes som inträffar under studien, n = 462) hade högre bakterie-endotoxin aktivitet än de icke diabetiska individerna. Diabetes associerades med endotoxemi, vilket indikerar en koppling av metabola störningar till inflammation.
Kopplingar mellan tarmfloran och neurologiska sjukdomar?
Murros, K. E., Huynh, V. A., Takala, T. M., & Saris, P. E. J. (2021). Desulfovibrio Bacteria Are Associated With Parkinson's Disease. Frontiers in cellular and infection microbiology, 11, 652617. Tarmbakterien Desulfovibrio kopplas till mekanismer som kan orsaka toxisk ansamling av ”Parkinsonproteinet” alfa-synuclein.
Zhan, X., Stamova, B., & Sharp, F. R. (2018). Lipopolysaccharide Associates with Amyloid Plaques, Neurons and Oligodendrocytes in Alzheimer's Disease Brain: A Review. Frontiers in aging neuroscience, 10, 42. LPS är associerat till “Alzheimerproteinet” amyloid.
Kim, H. S., Kim, S., Shin, S. J., Park, Y. H., Nam, Y., Kim, C. W., Lee, K. W., Kim, S. M., Jung, I. D., Yang, H. D., Park, Y. M., & Moon, M. (2021). Gram-negative bacteria and their lipopolysaccharides in Alzheimer's disease: pathologic roles and therapeutic implications. Translational neurodegeneration, 10(1), 49. Den patologi-relaterade lokaliseringen av LPS i CNS vid Alzheimers sjukdom antyder att LPS har en unik patologisk roll vid Alzheimers sjukdom. Dessutom är LPS direkt involverad i patologin, inklusive neuroinflammation genom mikrogliala och induktion av neuronal celldöd via neuronal TLR4.
Lukiw W. J. (2016). Bacteroides fragilis Lipopolysaccharide and Inflammatory Signaling in Alzheimer's Disease. Frontiers in microbiology, 7, 1544. LPS från tarmbakterien Bacteroides fragilis är associerat till Alzheimersjukdomen.
Pogue, A. I., Jaber, V. R., Sharfman, N. M., Zhao, Y., & Lukiw, W. J. (2022). Downregulation of Neurofilament Light Chain Expression in Human Neuronal- Glial Cell Co-Cultures by a Microbiome-Derived Lipopolysaccharide-Induced miRNA-30b-5p. Frontiers in neurology, 13, 900048. Toxin (LPS) från bakterier orsakar en svaghet i nervcellers inre skelettstruktur.