Tarmflora är de bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Tarmfloran kallas också mikrobiotan. Den består av ca 100 triljoner bakterier med olika egenskaper och funktioner som påverkar din kropp och mående, inte bara din mage.

Den är en av de viktigaste pusselbitarna när det gäller ditt immunförsvar, barriären i tunntarmens slemhinna (läckande tarm) och påverkar t ex även din mentala och kognitiva hälsa och välmående.

Många av aktiviteterna i magen styrs av det enteriska nervsystemet. Detta nervsystem bildas av ca 100 miljoner nervceller i mage- och tarmkanalen. Hjärnan är alltså inte inblandad i dessa aktiviteter utan det är det enteriska nervsystemet som står i kommunikation med vår tarmflora och immunsystem.

Vagusnerven är kroppens längsta nerv och binder ihop tarmsystemet med hjärnan. Nervtrådarna når in i tarmväggen och aktiveras bl a av olika ämnen som produceras av tarmbakterierna. Vagusnerven kan också stimuleras genom t ex djupandning långt nere i magen och alla former av stressreducerande övningar som yoga, chi-gong mm.

Den här långa nerven ingår i det parasympatiska nervsystemet som när det aktiveras bidrar till att blodtrycket sjunker, tarmrörelserna ökar och matsmältningen blir bättre.

Det parasympatiska nervsystemet är den ena delen i det enteriska nervsystemet. Den andra delen är det sympatiska nervsystemet som aktiveras vid stress eller andra plötsliga händelser. När den är aktiv går matsmältningen ner, pulsen går upp och tarmrörelserna blir långsammare.

Det är kommunikationen mellan tarmen och hjärnan via vagusnerven, immuncellerna i tarmväggen och blodet.

Man trodde länge att det bara skickades information från hjärnan till tarmen men i själva verket går huvuddelen av kommunikationen från tarmen till hjärnan. Det betyder att hur tarmfloran ser ut och mår har stor påverkan på hjärnans kognitiva och emotionella funktioner då bakterierna skickar ut olika signalsubstanser via det här systemet.

Vissa tarmbakterier producerar tryptofan som är en aminosyra och som är förstadiet till både melatonin och seretonin. Seretonin är en må-bra substans som höjer vårt humör och melatonin är vårt sömnhormon. I kosten är det framförallt rotfrukter och baljväxter som bidrar till fler av just dessa tarmbakterier då de innehåller resistent stärkelse och fibrer.

Vid obalans i tarmfloran kan inflammation uppstå. Forskning visar idag att inflammation kan bidra till ångest, oro och depression. Studier visar också att hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, fetma, IBS, åderförkalkning, gikt, inflammatorisk tarmsjukdom, depression och artrit är några av sjukdomarna som man ser hänger ihop med hur tarmflorans kondition. Det finns också en tydlig skillnad mellan hur tarmfloran ser ut när man jämfört friska personer med personer med depression, autism, Parkinson, schizofreni och bipolär sjukdom.

När man äter fibrer från t ex rotfrukter och baljväxter producera vissa bakterier de kortkedjiga fettsyrorna smörsyra och propionsyra. Dessa stimulerar tillväxten av hjärnceller, verkar antiinflammatoriskt och hjälper tarmslemhinnan att hålla sig intakt.